Hemma hos - någon

När blir ett hus ett hem egentligen? Många frågar om vi har ”hunnit bo in oss” i det nya huset nu efter flytten. Och jag svarar alltid glatt att ”jovisst börjar vi känna oss hemma nu”. Men riktigt säker är jag faktiskt inte. Ännu känns det ibland som om jag lagar mat eller torkar damm hemma hos någon annan. (Okej, torka damm var ett uruselt exempel. Jag torkar faktiskt ALDRIG damm). Första gången vi badade bastu kändes det som att vara på besök hos någon. För att inte tala om att sitta i soffan i ”biblioteket” – det känns faktiskt som att sitta på bibban och läsa. 


Nå, nu ska vi inte bli desperata. Vi flyttade in för drygt tre månader sedan och har varit borta hemifrån kanske en månad av dessa. Kanske är det för mycket begärt att huset ska kännas hemma efter så kort tid? Kanske behövs det ett helt år av boende innan hemmet har intagits helt? Vem vem, men nu njuter jag av hösten och av soffhörnet och bor in mig allt vad jag hinner. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Håller på att lära mig ett nytt språk

Lyssnade på det eminenta radioprogrammet Nästsista ordet i går. (Jag vägrar kalla radioprogram för poddar, call me oldfashioned). Det disku...